Länsprogram för Vänsterpartiet Norrbotten 1998-2002

1. Nordkalotten - region med möjligheter
Sedan decennier har befolkningen på Nordkalotten haft förhoppningar om avspänning,
nedrustning och ökat kulturellt och ekonomiskt utbyte. Den nya situationen i Ryssland rymmer
stora risker men också möjligheter för att dessa förhoppningar ska kunna infrias. Politisk
stabilitet, nya fungerande normer och regler, framtidstro och en begynnande stabil ekonomisk
utveckling i Ryssland är förutsättningar för en framtida utveckling på Nord- kalotten.

Det finns en stor handelspotential i de ryska behoven av västliga industrivaror. Men det
ekonomiska utbytet med övriga Nordkalotten måste också präglas av ömsesidighet och strävan
att bygga ett uthålligt kretsloppssamhälle på Nordkalotten.

Miljöproblem är idag i många stycken gränsöverskridande. Så innebär exempelvis byggande av
kraftverksdammen Vuotos i finska Lappland ett stort hot mot Bottenviken. Dammen kommer att
dränka stora områden myrmark med sediment av tungmetaller och kvicksilver, vilka i sin tur lakas
ur och kan rinna ut i Bottenviken. Vänsterpartiet säger nej till denna damm.

Ett avgörande hot mot en framtida utveckling av Nordkalotten är miljöförstöringen på Kolahalvön,
vilken omfattar såväl försurning, tungmetaller och radioaktivitet. Vänsterpartiet kräver att Sverige
och andra västländer ger miljöbistånd till Ryssland för att komma tillrätta med problemen bland
annat på Kolahalvön.

De rika naturtillgångarna i Ryssland måste givetvis i första hand ses som en resurs för detta land.
Men givetvis är det rimligt att dessa resurser också används i handel för att stärka de ryska
nordregionernas ekonomi.

Det finns en rikt varierad industri längs Bottenvikskusten men också i Nordnorge och västra
Ryssland. Högskoleutbildning och forskning finns bland annat i Uleåborg, Luleå, Tromsö och
Murmansk. Kulturlivet är mångskiftande och rikt på Nordkalotten. Förutsättningarna för att skapa
en ekonomiskt bärkraftig och ekologiskt uthållig region på Nordkalotten finns och måste tas
tillvara.

Denna regions nordliga läge, dess natur och dess lite hårdare klimat Šr också en resurs.
Särskilda förutsättningar för satellitverksamhet med miljöinriktning, testverksamhet av material,
polar och köldforskning samt polarturism och samekultur måste tas tillvara och ges
tillväxtmöjligheter.

Det är nu viktigt att betydande infrastruktursatsningar inom telekommunikation, järn- vägssystem
och vägnät görs. Även flyg och sjöfart har en viktig roll att spela. Kommunikationernas östvästliga
riktning är lika viktiga som den nordsydliga riktningen. Samarbete för ett ekologiskt uthålligt
samhälle på Nordkalotten måste stärkas genom ökat utbyte inom forskning och teknik, handel
och ekonomi, turism och kultur. Vänsterpartiet ser positivt på att Luleåregionen utvecklas som ett
regionalt centrum i ett Barentsperspektiv

Vänsterpartiet kräver
- Bygg ut de tvärnationella kommunikationerna på alla plan, inklusive IT.
- Ge svenskt miljöbistånd till Kolahalvön

1.1 Norrbotten idag
Norrbotten idag Šr ett län med rika möjligheter. Vi bor i ett av Sveriges råvarurikaste län med skog,
mineraler och energitillgångar. Vi har en fin natur med stora möjligheter till fritid och rekreation. Vi
har en spännande kultur, i vårt län möts de samiska, tornedalsfinska och svenska traditionerna.
Vi har en kunnig och välutbildad arbetskraft. Norrbotten är också den svenska porten mot
Barentsregionen, en region med stora framtidsmöjligheter.

Idag tas inte Norrbottens möjligheter tillvara på det sätt som skulle kunna ge alla oss som bor i
länet ett bra liv. Norrbotten präglas istället av ett negativt beroendeförhållande till övriga Sverige.
Sveriges underordning under EU har i sin tur fått negativa konsekvenser för Norr- botten.

Den långvariga massarbetslöshet som slagit rot i Sverige har sin högsta nivå i Norrbotten.
Sveriges anpassning till EU:s kommande valutaunion, EMU, innebär kraftiga nedskärningar för
kommuner och landsting. Många statliga myndigheter och bolag har rationaliserat sin
verksamhet vilket medfört att hundratals jobb försvunnit från länet. Basindustrin är hårt
rationaliserad och kommer inte att ge många nya arbetstillfällen.

Detta tillsammans med en nedrustad regionalpolitik innebär att Norrbotten, framför allt inlandet,
idag får vidkännas en kraftig tillbakagång vilket tydligast uttrycks i en kännbar
befolkningsminskning. Framförallt är det ungdomar som flyttar från länet, varav majoriteten Šr
unga kvinnor.

Att utveckla en region och en länsdel kräver en vision om hur vi vill ha framtiden. Vår vision är att
Norrbotten ska vara en viktig del i en framtida utvecklad Barentsregion. Nyckeln till en positiv
utveckling hänger på att mobilisera de egna krafterna. För att vår region ska kunna utvecklas krävs
en god samverkan mellan alla delar av länet kring gemensamma utvecklingsmål. Alla delar av
Norrbotten behövs och behöver få del i utvecklingen av regionen. Regionalpolitiken måste
innehålla två delar. I grunden krävs en generell statlig politik, en nationell politik som syftar till
arbete åt alla, social rättvisa och en jämn regional utveckling. Statens nedskärningspolitik
gentemot kommuner och landsting måste brytas. Men det krävs också medvetna samordnade
offensiva näringspolitiska insatser. Det krävs en infrastruktur i form av kommunikationer,
utbildning och kultur som tillsammans skapar förutsättningar för framtida välstånd och hållbar
tillväxt.

Norrbotten måste få del av vinsterna från länets vattenkraft för att utveckla länet. En ny
näringspolitik med inriktning mot ett långsiktigt hållbart samhälle innebär stora möjligheter för
Norrbotten, inte minst på energisidan. Basindustrin kommer för lång framtid att ha en stor roll i
Norrbottens näringsliv. Det är viktigt för framtiden att näringslivet blir mera mångsidigt.
Universitetet har en viktig roll för ett framtida kunskapsintensivt näringsliv. Satsningar På ökad
forskning och utveckling (FoU), utbildning och förbättrade kommunikationer för såväl gods,
personer som information stärker grunden för den framtida utvecklingen. Turism, kultur, media
och andra tjänstesektorer behöver stärkas långsiktigt. Utflyttningen av statlig administration
måste stoppas. De inomregionala klyftorna ska motverkas.

Vi söker lokala och regionala lösningar för näringspolitiken som kan försvaras i ett globalt
perspektiv på lång sikt. Våra krav för att utveckla Norrbotten ska också syfta till att dämpa
växthuseffekten, stoppa nedbrytningen av ozonskiktet, minska försurning och spridning av
miljögifter. I linje med det globala dokumentet Agenda 21 arbetar vi mot rovdrift och för
hushållning med naturresurser och återvinning av råvaror. Vi måste tänka globalt och handla
lokalt!

Vänsterpartiet kräver
- En ny regionalpolitik i kombination med stödpolitik.
- Satsningar på en väl fungerande infrastruktur
- Utbildningssatsningar
- Höj FoU-kapaciteten (forskning och utveckling) i länet
- Vidareförädling av länets råvaror

1.2 Demokratisk utveckling
Den politiska demokratin är en grundsten i vårt samhälle. Vänsterpartiet vill utveckla demokratin
så att alla människor får verklig möjlighet att påverka sina egna liv. Demokratin måste utgå från
människors dagliga deltagande i samhällslivet.

Lokala rörelser, exempelvis mot nedskärningar i välfärden, mot arbetslösheten eller för att hålla
hembygden fri från atomsopor, är därför hälsotecken i ett demokratiskt samhälle. Demokratin
förutsätter att alla människor har tillgång till sitt språk för att kunna delta i och påverka
samhällsutvecklingen. Vänsterpartiet stödjer att meän kieli erkänns som ett minoritetsspråk i
likhet med standardfinskan.

Demokratin förutsätter en reell jämlikhet mellan könen. Norrbotten är av tradition ett starkt
mansdominerat län. Detta visas inte minst av det kraftiga kvinnounderskottet i många kommuner.
Kvinnounderskottet speglar ett demokratiskt underskott. Att bekämpa kvinnounderskottet i
Norrbotten handlar inte bara om att skaffa jobb Åt kvinnor och att satsa på kvinnors fritid. Vi måste
också arbeta för lika många kvinnor som män i samtliga valda församlingar på kommunal, läns-
och riksnivå inom länet.

Vi måste erkänna de ojämlika förhållandena i samhället och ha ett kvinnoperspektiv i politiken för
att aktivt kunna arbeta för att stärka kvinnornas ställning i länet. Vänsterpartiet vill stärka den
regionala makten. Vi är för ett samlat länsparlament. Olika regionala organ inom landsting,
länsstyrelser mm ska slås samman till ett regionalt parlament.

Vänsterpartiet vill också utveckla den kommunala demokratin. Bolagisering, avreglering,
privatisering och en dogmatisk övertro På marknadens möjligheter, undergräver demokratin. Vi
bekämpar de köp&sälj-filosofier som sprider sig i kommunerna och hotar både den
demokratiska insynen och kvaliteten kommunens tjänster till medborgarna.

Vänsterpartiet kräver
- Bryt mansdominansen i alla valda församlingar på kommun- och länsnivå!
- Alla politiska förslag och beslut ska granskas även ur kvinnoperspektiv
- Ett samlat regionalt länsparlament

1.3 Nej till EU
Med Sveriges EU-inträde har vitala politikområden överflyttats till odemokratiska EU-institutioner.
Mer makt koncentreras på färre makthavare längre bort från oss. Fler frågor avgörs av tjänstemän,
byråkrater och jurister istället för folkets valda representanter. Detta ökar den politiska passiviteten
och vanmakten lokalt och regionalt. Vänsterpartiet har som mål att Sverige ska utträda ur EU.

EU-medlemskapet innebär vidare att den nationella regionalpolitiken måste överensstämma
med EU:s allmänna regelverk för den inre marknaden. Detta innebär begränsningar och Šr en av
anledningarna till att regionalpolitiken rustats ner under 1990-talet.

Konvergenskraven inför den monetära unionen EMU innebär för Sveriges del nedskärningar i de
offentliga utgifterna. Dessa nedskärningar slår särskilt hårt mot glesbygden och mot norra
Sverige, därför att dessa delar av Sverige idag har en relativt högre andel offentlig sektor och lägre
andel privat sektor än övriga Sverige. Nedskärningar i socialförsäkringar och nationella
subventionssystem slår också hårdare mot Norrbotten eftersom arbets- lösheten är högre här
och förvärvsgraden lägre. Avregleringar och marknadsanpassning som en följd av EU-krav
tenderar att gynna geografiska centra samt de regioner som är starkast i utgångsläget.

Av EU-bidragen får Norrbotten del av pengar från de regionala fonderna. Mål 2-pengar går till
kustregionen. Mål 6-pengar Går till inlandet. Interreg-pengar Går till gränsregionerna. vår
erfarenhet hittills är att det rör sig om ganska små belopp. Medlemsavgiften i EU är cirka dubbelt
så stor som "återbäringen" i form av EU-bidrag räknat per capita i Norrbotten.

Byråkratin kring ansökningarna är omfattande, det gäller inte minst den nationella byrå- kratin. De
olika projekten kräver också nationell medfinansiering vilket innebär problem för exempelvis
kommunerna som förväntas att lägga pengar på olika EU-projekt samtidigt som de tvingas skära
i anslagen till skola, vård och omsorg som en följd av konvergens- programmet.

Trots begränsningarna och problemen anser vi dock att de olika EU-bidragen bör utnyttjas så
länge som Sverige är medlem i EU. Dessa pengar bör i så fall vara en del i en långsiktig strategi
för utveckling av regionen, med inriktning på infrastruktur, kommunikationer, utbildning och kultur.

Vänsterpartiet kräver
- svenskt utträde ur EU

2. Fasta jobb med lön att leva på!
Massarbetslösheten är Sveriges och Norrbottens största problem. Arbetslösheten kostade 3,5
miljarder kronor i Norrbotten år 1997 enbart i form av statliga utgifter för arbets- löshetsunderstöd
och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Men vi vet att arbetslösheten kostar mer än så. Förtidspensioneringarna har ökat. Kommunerna
har ökade utgifter i forma av sysselsättningsskapande åtgärder, ökade socialbidrag och
kostnader för tomma lägenheter. Arbetslöshet ökar ohälsan vilket belastar landstingen.
Arbetslösa bör därför ha rätt till betald semester. Slutligen innebär arbetslöshet ett samhälleligt
slöseri i form av produktionsbortfall.

Arbetslöshetens grundorsak ligger i det kapitalistiska system vi lever under. Men arbets- lösheten
har förvärrats genom den ekonomiska politik som förs i Sverige och i EU. Det
konvergensprogram till EU:s valutaunion EMU som Sveriges regering nu arbetar efter innebär att
andra ekonomiska mål prioriteras framför arbete åt alla. Politikens anpassning till de
ekonomiska marknadskrafterna innebär att utkantsområden som Norrbotten drabbas Šn
hårdare, medan de redan starka regionerna klarar sig lindrigast.

Vänsterpartiet är för en arbetsmarknadspolitik som får arbetsmarknaden att fungera bättre och
som stärker den enskildes möjligheter att få ett fast arbete. Däremot är vi starkt kritiska till så
kallade volymåtgärder som mest är ägnade att "förvara" de arbetslösa och förbättra statistiken
över öppet arbetslösa.

Dessa Åtgärder, exempelvis ALU, API, Kalmarmodellen, +55, "utvecklingsgarantier" för ungdomar
under 25 År etc innebär främst att arbetslösa utnyttjas som billig eller gratis arbetskraft i både
offentlig och privat sektor. Dessutom trängs många ordinarie jobb bort genom dessa åtgärder. Vi
säger nej ungdomslöner till diskriminerande arbetsmarknads- politiska åtgärder Vänsterpartiet
kräver att pengar som idag används till dåliga arbets- marknadspolitiska åtgärder ska föras över
och satsas på fasta jobb med löner som går att leva på.

Vänsterpartiet tar också avstånd från underbetalda servicejobb, exempelvis skatte-
subventionerade pigjobb. Bland annat av denna anledning bör a-kassan höjas till 90 procent, en
bra arbetslöshetsförsäkring kan förhindra att lägstalönerna på arbetsmarknaden pressas neråt.

Den viktigaste kortsiktiga åtgärden för att sänka arbetslösheten i Norrbotten (liksom i övriga riket)
är att höja statsbidragen till kommuner och landsting. Behoven är stora inom sjukvård, skola,
barn- och äldreomsorg och kommunerna kan snabbt öka antalet anställda om de får ekonomiska
möjligheter.

Nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med massarbetslösheten är också en
arbetstidsförkortning med målet sex timmars arbetsdag, liksom en aktiv näringspolitisk vilket vi
går igenom i de följande avsnitten i programmet.

Vänsterpartiet kräver
- Nej till ungdomslöner!
- Nej till diskriminerande arbetsmarknadspolitiska Åtgärder!

2.1 Sex timmars arbetsdag- ett avgörande vägval!
Produktion och arbetsliv förändras snabbt. Den höga arbetslöshet i alla industrialiserade länder
är bland annat en följd av en snabb teknisk utveckling, där en minskande arbetsstyrka ständigt
producerar allt mera.

De stora transnationella bolagen räknar i framtiden med att en mindre del av befolkningen räcker
till som utbildad arbetskraft för att klara den produktion samhället behöver. Resten av
befolkningen behövs som tillfällig arbetskraft utan krav på högre utbildning och med möjlighet att
anställa och avskeda efter behov utan hindrande lagstiftning.

Mot denna bakgrund ska man se riksdagens beslut om försämrad arbetsrätt. Det är samtidigt ett
system som förutsätter massarbetslöshet och ökade klassklyftor i samhället. Vårt alternativ är att
arbetstiden istället måste förkortas för alla. En hög allmän utbildningsnivå ska eftersträvas, med
möjlighet för alla att få innehållsrika och utvecklande arbeten.
Sextimmarsdagen är samtidigt en viktig social reform som kan bidra till ett mera jämställt
arbetsliv och fritid liksom en jämnare inkomstfördelning. Sex timmars dag ska uppnås genom
lagstiftning om allmän arbetstidsförkortning. Sextimmarsdagen behövs lika mycket inom privat
som offentlig sektor. Speciellt viktigt är att vinna de fackliga organisationernas aktiva stöd för en
daglig allmän arbetstidsförkortning.

Vänsterpartiet föreslår att hela inlandet görs till försöksområde med sex timmars arbetsdag. En
sådan reform skulle, förutom redan nämnda positiva effekter, även innebära en kraftfull
regionalpolitisk injektion i form av fler arbetstillfällen, färre arbetslösa, minskad utflyttning etc i de
områden som idag är värst drabbade av arbetslöshet och utflyttning.

Vänsterpartiet kräver
- Gör hela inlandet till försöksområde med sex timmars arbetsdag! Försöket ska omfatta
  såväl privat som offentlig sektor.
- Begränsa övertidsuttaget!

2.2 Förädla mer - ge jobb åt fler!
Norrbotten har stora tillgångar på mineraler, malm, skog och vattenkraft samt utbildad arbetskraft
som behöver jobb. Möjligheterna till ett rikt näringsliv i Norrbotten är goda. På 70- talet drev vi en
näringspolitisk med inriktningen "förädla mer - ge jobb åt fler". Ett mål var att få pengar till nya
investeringar ur de vinster som förts ut ur länet genom hårdhänt råvaru- exploatering.

Näringslivet ska inte få bygga på rovdrift på naturtillgångar, miljö och människor. Det ska istället
långsiktigt garantera ett jämlikt fördelat välstånd åt människorna. Det ska hushålla med
resurserna och inte äventyra framtida generationers liv.

2.3 Stål- och gruvnäringen
Stål- och gruvnäringen måste förnyas mot långsiktigt hållbara lösningar. De miljöfarliga
utsläppen måste begränsas. Varje ny investering i processteknik skall leda till minskad
miljöbelastning.

SSAB:s stora investeringar är i huvudsak gjorda på 1970-talet, med den tidens teknik och
miljökrav. Det innebär bland annat att SSAB är Sveriges största enskilda utsläppskälla av
växthusgasen koldioxid. Företaget är genom dispens befriat från koldioxidskatt och skulle idag
inte klara att betala sina reella miljökostnader.

Utsläpp av koldioxid kommer dock helt rättmätigt att bli föremål för mera omfattande miljöavgifter.
SSAB måste därför byta energislag både av miljöskäl och överlevnadsskäl. Vänsterpartiet anser
att en övergång till förgasad olja är en vettig miljölösning. Stålindustrin kan då ta hand om de
överskottsoljor med högt svavelinnehåll, som oljeindustrin har svårt att finna avsättning för (också
av miljöskäl).

Vid förgasning av olja kan svavlet avskiljas (till skillnad mot om oljan bränns) och användas som
en råvara i annan produktion. Svavel kan användas till produktion av svavelsyra som i sin tur
behövs i produktionsprocessen för att framställa motoralkohol ur skogsråvara. Det blir därmed en
tillgång istället för en miljöbelastning. Miljövinsten blir dubbel. Gruvindustrin i Norrbotten behöver
också förnyas.

Metall och järnmmalmspriserna ligger idag på en lägre nivå än tidigare, beroende på att utbudet
har ökat och världsmarknaden krympt. Därför är det viktigt att alla delar av malmen tas tillvara.
Malmen vid LKAB:s Kirunagruva innehåller förutom järn också sällsynta jord- artsmetaller och
industrimineraler, vilka har ett värde som är fullt jämförbart med själva järnet. Dessa måste också
tas tillvara.

Även gruvindustrin bör välja sådana energilösningar och produktionsprocesser som skadar
miljön minst. Samhället bör påskynda denna utveckling via avgifter, lagstiftning och i sam- band
med att koncessioner ges eller omprövas.

För gruvnäringens framtid är det viktigt med en fortsatt mineralprospektering. Malm-
prospekteringen bör i huvudsak ske i samhällets regi och bör förläggas till någon av de
nuvarande gruvregionerna. Syftet med den bör vara att säkra en framtida råvarubas för svensk
industri.

Vänsterpartiet kräver
- Öka vidareförädlingen av stål i Luleå, exempelvis genom direktgjutning av tunna ämnen.
- Fortsatt mineralprospektering i form av ett statligt prospekteringsföretag.

2.4 Skogsnäringen
Skogsnäringen i norra Sverige dras med stora långsiktiga problem. Massavedspriserna är idag
så låga att det inte lönar sig att avverka i inlandet.

Detta beror delvis på en ökad tillgång på råvara från Ryssland och Östeuropa. Det beror också på
krav på ökad inblandning av returfibrer. Det sistnämnda är miljömässigt riktigt i befolkningstäta
regioner. I glesbygd försvinner tyvärr miljöfördelarna på grund av långa transporter av relativt små
pappersmängder. Inblandning av returpapper kräver också stora investeringar inom
massaindustrin.

För pappers- och massaindustrin finns vidare naturliga konkurrensnackdelar såsom längre
omloppstider på skogen. Cellulosahalten i vedråvaran är lägre i norr jämfört med den i södra
Sverige för att inte tala om snabbväxande trädslag på sydligare breddgrader. En lösning för
skogsnäringen är att skaffa sig ytterligare ben att stå på, nämligen tillverkning av motor- alkoholer
och pellets för energiändamål.

Till en början kan detta ske från returfibrer, sågverksavfall, hyggesavfall, röjningsved och klent
gallringsvirke. Norrbotten har idag cirka 5 miljoner ton biomassa som kan samlas in och
placeras i ett nytt energisystem. Om denna tillgång togs tillvara fullt ut innebär mot- svarar det
cirka 3000 arbetstillfällen i länet, främst i inlandet.

Alkohol, förädlad till alkoholderivatet ETBE, kan blandas in i vanlig bensin med upp till 10 procent.
Den ger praktiskt taget inga miljöfarliga utsläpp och kan därmed minska bilismens utsläpp i
motsvarande grad.

Vänsterpartiet anser att Länsstyrelsen bör utse ett försöksområde där en pilotenhet kan placeras,
att pengar söks hos regeringen för ändamålet. Denna politik ligger väl i linje med
trepartiuppgörelsen (S + V + C) om avveckling av kärnkraften.

Ytterligare ett ben att stå på i form av energi (alkohol och pellets) innebär för skogsbruket en ökad
stabilitet, mindre konjunkturkänslighet och stabilare priser, då efterfrågan på råvaran kommer att
öka.

Universiteten i Luleå och Umeå bör också ges möjlighet att förstärka sin kompetens inom
bioteknikområdet.

Sedan skogsvårdslagen ändrats har planteringen mer än halverats sedan början av 90-talet.
Föryngringen sker istället via fröträd vilket innebär en långsammare återbeskogning samt ökat
inslag av lövträd. Vänsterpartiet anser att skogsvårdslagen bör skärpas så att planteringen åter
ökar. Dessutom bör lagen skärpas så att modernt baggböleri (uppköp av skogsfastigheter med
åtföljande snabb skövling av skogen) kan förhindras.

Vänsterpartiet kräver
- Satsa på motoralkohol och pellets som nya branschområden
- Skärp skogsvårdslagen
- Öka de statliga anslagen för inköp av skyddsvärda urskogar.
- Skärpt förvärvslagstiftning för att ge möjlighet att stoppa uppköp och skövling av
  skogsfastigheter.

2.5 Sågverksbranschen
I Norrbotten finns fyra stora sågverk vid kusten, i inlandskommunerna har däremot sågverk
försvunnit.

Sågverken är viktiga för skogsnäringen. Furan från Nordkalotten har visat mycket högre hållfasthet
än den söderut (Småland). Man får exempelvis ut 43 procent mera dörrkarm ut av
Norrbottensvirke.

Det kommer ökade krav på produktivitet, flexibilitet och kundanpassningsförmåga. Det behövs
därför nischer där den norrbottniska högre kvaliteten kommer till sin rätt, exempelvis
fönstertillverkning, inredningar och möbler.

Fördelar för Norrbotten är: god råvarubas, en väl utbyggd, integrerad skogsindustri, miljö- frågorna
talar för trä samt att vi har sågverk med lång exporterfarenhet. Svaga sidor är: hot från
ersättningsmaterial och en svag branschstruktur.

Ett problem är att de dominerande skogsföretagen ASSI-Domän och SCA inte har någon
vidareförädling av sågat virke, samtidigt som de har stora skogstillgångar och dessutom
massaindustri. Staten bör, i kraft av sin ägarmajoritet, säkerställa att även de mindre såg- verken
med högre vidareförädling har tillgång till skogsråvara till rimliga priser.

Idag sker en kapacitetsutbyggnad vid stora bulksågverk. Kapacitetsutbyggnaden hos såg- verken
är snabbare än råvarutillväxten inom länet. Norrbotten kan dock inte konkurrera med
lågkvalitetsvirke i framtiden. Byggvirke finns det gott om i Centraleuropa. Miljökraven mot
avverkning av regnskogens ädelträ gynnar högkvalitet från norra barrskogsregionerna. Genom
samarbete i marknadsföring kan småsågverken tillsammans bli konkurrenskraftiga. Medelstora
verk är ryggraden i svensk sågverksnäring. De har högst förädlingsgrad. De största sågverken
har idag lägst förädlingsgrad.

Transportstödet är nödvändigt för skogsnäringen. Fraktstödet i Norrland på 354 miljoner ska ses i
relation skogsnäringens exportnetto i Sverige på 77,8 miljarder (siffrorna är från 1995).
Fraktstödet bör var så utformat att det ökar ju högre vidareförädlingsgrad den transporterade
produkten har.

Vänsterpartiet kräver
- Satsa på ökad vidareförädling
- Säkra virkestillgången för köpsågverk som saknar egna skogstillgångar
- Behåll transportstödet

2.6 Ekologi, miljö, energi
För många är begreppet tillväxt enbart positivt. Idag finns kunskapen och insikten att ändra
tillväxtbegreppet, vilket förutsätter att vi vågar ändra begreppets definition och räkna miljö-
kostnader/förbrukning av ändliga resurser när vi mäter tillväxt. Ett tillväxtbegrepp som baseras på
biobränsle istället för olja blir då positivt, förutsatt att biobränslet produceras på ett
kretsloppsanpassat sätt. Ett etanoldrivet fordon blir mycket lönsamt jämfört med ett
fossilbränsledrivet. För att förändra utvecklingen krävs medvetna politiska beslut som styr
utvecklingen vad avser såväl produktion som livsstil och konsumtion.

Energi- och ekologiomställningen är en ödesfråga för vår och för kommande generationer.
Kärnkraften är en dinosaurie som överlevt sig själv. Vattenkraften är färdigutbyggd. Rest- erande
älvar ska användas till fiske och annan rekreation. Användningen av fossila bränslen Såsom olja,
kol och gas bidrar till utsläpp av växthusgaser, svavel och andra skadliga ämnen som i hög grad
påverkar klimatet samt försurar och förgiftar både mark och vatten.

Återstår en ekologiskt anpassad energiförsörjning, baserad på biobränslen, solenergi, vind- kraft,
jordvärme/markvärme, befintlig vattenkraft och annan miljömässigt godtagbar energi-
framställning. Ökad medvetenhet ute i samhället såväl inom industrin som hos den enskilda
människan måste vara förutsättningen för en hållbar utveckling inom energiområdet.

Vid miljökonferensen i Rio 1992 skrevs i huvuddokumentet Agenda 21 kapitel 9 bland annat "En
stor del av världens energi produceras och förbrukas på ett sätt som inte är uthålligt. Om
växthusgaserna ska kunna begränsas måste det till en ökad inriktning på miljömässigt sunda
energisystem, särskilt nya och förnyelsebara energikällor".

Förslag till åtgärder enligt Agenda 21: "att man ser över nuvarande energisystem och planerar för
introduktion och användning av miljömässigt sunda energikällor. Att man ska utveckla program
för energieffektivisering och energiplanering. Att man ska uppmuntra utbildning och program som
ökar medvetenheten på lokal, regional och nationell nivå, som gäller energieffektivisering och
miljömässigt sunda energisystem".

Återanvändning och återvinning av material måste ersätta dagens växande sopberg. Vatten- och
avloppssystem måste kretsloppsanpassas. Kretsloppsstadiet präglas av en i hög grad dynamisk
utveckling. det är högteknologi och förnyelsebara källor istället för uttömning av jordens ändliga
resurser och utarmning av den biologiska mångfalden. Med största sanno- likhet skapar en
sådan utveckling också framtidens arbetstillfällen. Agenda 21-arbetet i kommunerna är den
självklara motor som driver på miljö- och utvecklingsarbete på lokal nivå

Vänsterpartiet kräver
- Avveckling av kärnkraften till År 2010
- Ingen utbyggnad av de orörda älvarna
- Bygg ut vindkraften i Norrbotten
- Utnyttja möjligheterna att utvinna metangas ur komposterat material
- Ökad satsning på forskning och utveckling av alternativa ekologiskt hållbara energisystem.
- att åtgärder sätts in för att minska energianvändningen
- att energiplaner upprättas och energirådgivare anställs på såväl lokal som regional nivå.
- Ett bidragssystem som gör det lönsamt att konvertera från direktverkande eluppvärmning
  till alternativ energi.

2.7 En väl fungerande livsmedelsproduktion
Den nordliga landsändan måste så långt som möjligt vara självförsörjande på livsmedel.
Jordbruket behövs också för att hålla landsbygd och glesbygd levande och landskapet öppet.
Långa miljöförstörande livsmedelstransporter från södra Sverige eller från EU-området bör
minimeras. Sådana transporter ökar behovet av preparat i livsmedlen för att de ska få hållbarhet
och ge ett färskare intryck. Användningen av antibiotika i Europa liksom den högre användningen
av kemikalier i jordbruket söderut är det bra att kunna undvika.

De försök med ekologisk odling och jordbruksforskning som pågår i länet måste få ett generöst
stöd. Norrlandsstödet till jordbruket måste hållas på en hög nivå. Kooperativ verksamhet inom
jordbruket kan ge bönder bättre ekonomisk och social trygghet och bättre möjligheter att
kombinera jordbruk med andra näringar. Samhället bör kunna ge stöd till kooperativa initiativ.
Möjligheterna till ökad livsmedelshandel på Nordkalotten inklusive Murmanskregionen bör tas
tillvara.

Vänsterpartiet kräver
- Stärk norrlandsstödet
- Stöd försök med ekologisk odling
- Skärpt kontroll av importerade livsmedel
- Etablera en europeisk potatisgenbank i Norrbotten

2.8 Turism och besöksnäring - en av Norrbottens basindustrier
Turism och besöksnäring sysselsätter cirka 2800 årsarbetare varav en majoritet kvinnor. Den
omsätter 1,3 miljarder kronor och ger 100 miljoner i skatteintäkter till kommuner och landsting,
enligt Norrbottens Turistråd. Turismen skapar också en mängd arbetstillfällen inom bland annat
handel och samfärdsel.

Norrbotten har
- en stor bäddkapacitet i olika prislägen.
- en hög standard på infrastrukturen.
- en bra servicenivå för internationella gäster, t.ex. inom biltestområdet.
- ren natur.
- exotiska miljöer; fjäll, skogar, älvar, midnattssol och norrsken.
- en spännande historia som finns att uppleva på flera platser
- ett stort inslag av levande kultur som samekultur, konst, teater, musik och slöjd.
- möjligheter att erbjuda ett aktivt deltagande i turistaktiviteter som är ekologiskt hållbara.

Den vilda laxen i naturälvarna i Norrbotten kan bli ett av Europas bästa laxfiskevatten och medföra
såväl ett rikare friluftsliv som ökade turistintäkter. Den viktigaste förutsättningen är dock att det
internationella laxfisket i Östersjön permanent minskas.

Det är lätt att hitta argument för marknadsföringen av Norrbotten till befolkningen inom vårt eget
län, övriga Sverige och internationellt. Människor idag vill i allt högre grad uppleva nya miljöer och
kultur. Vi vill också vara allt mer aktiva och vi har en allt större ekologisk medvetenhet.

För utvecklingen av turist- och besöksnäringen behövs
- samarbete och nätverk.
- resurser till en samordnad marknadsföring.
- ett kreativt och kritiskt tänkande vid utvecklingen av nya produkter och tjänster.
- en ekologiskt hållbar profil inom alla områden; transport, boende, aktiviteter mm
- resurser till utbildning.
- att näringar som har stora ekonomiska intäkter från turism, typ handels- och
  transportnäringen, också förmås bidra till marknadsföringen av turismen.

Möjligheten att ta sig till och från Norrbotten får inte försvåra turismen. Höga biljettpriser och
otillräcklig kapacitet på järnvägen under sommartid är exempel på problem som försvårat för
turistnäringen.

Turismen rätt profilerad med utgångspunkt från vårt läns fantastiska tillgångar på kultur, historia,
naturresurser och småskalighet har stora utvecklingsmöjligheter. Vi skapar fler arbetstillfällen
och möjlighet att låta Norrbotten leva!

2.9 Rennäringen
Rennäringen i Norrbotten har en såväl historisk, som kulturell betydelse för länet. Den förefaller
inte bara exotisk i turistens ögon, utan är en viktig inkomst källa för samerna i fjäll och skogsbygd.
I de s.k. koncessionssamebyarna är ofta rennäringen en viktig bisyssla till jord- och skogsbruk.

Hantverket och vidareförädlingen av renprodukter sysselsätter hundratals årsanställda, där
tillkommer säsongsarbeten och viktiga inkomster för servicenäringarna. Vi bör se rennäringen
som en tillgång för länet.

Bidragen till katastrofhjälp, upprustning av beteshagar, renstängsel utmed järnvägar/vägar och
satsningen på vidareförädling av renprodukter ger arbete och säkrare inkomster. Genom ett aktivt
stöd av kommuner och staten på att exempelvis erbjuda mobila slakterier som enskilda renägare
kan hyra till självkostnadspris, kan man stödja denna näring utan nämnvärd nettokostnad. Det
ökar också statusen för en av landets äldsta näringar.

Genom att det finns få uppköpare som har resurser i form av exempelvis mobila slakterier, hålls
priserna nere vid köp av renar från enskilda renägare. Samtidigt tas oförändrade priser ut i
handeln. Renägarna har under de senaste åren förlorat hälften av renens värde. Även här är det
profiten som styr.

Regeringens handläggning År 1993 av jakt och fiskefrågan ovan odlingsgränsen har varit
oskicklig. Problemen med dessa jakt- och fiskefrågor måste lösas i samförstånd mellan
ortsbefolkning och samer. Rennäringen måste skyddas från varje störning från den utvidgade
jakt- och fiskerätten.

Vänsterpartiet stöder inrättandet av det sameting som nu har börjat arbeta.

2.10 En utvecklad tjänstesektor
Den nya tekniken ger nya möjligheter till att skapa och behålla en levande landsbygd. En utbyggd
infrastruktur, utvecklade kommunikationssystem och informationsteknik, IT, gör de geografiska
avstånden ointressanta.

I flera avseenden kan landsbygden erbjuda fördelar jämfört med storstäderna, vilket också flera
tjänsteproducerande företag upptäckt; exempelvis mindre personalomsättning vilket gör att
satsningar på vidareutbildning och kompetensutveckling i större utsträckning stannar i företaget.
Vid rekrytering av personal kan faktorer som miljö, natur, upplevelser, jakt, fiske, fjäll, orörda älvar
med mera vara till Norrbottens fördel.

För att tjänstesektorn ska bli en stabil bransch som bidrar till utvecklingen av länet krävs dock att
det finns tillräcklig kompetens på platsen. Möjligheten till universitetsstudier på distans är en
viktig faktor i sammanhanget.

Det är också viktigt att det finns spelregler på arbetsmarknaden som förhindrar att företag
etablerar sig under kortare perioder för att sedan flytta när alla möjligheter till offentliga bidrag och
subventioner är utnyttjade. En väg att gå är att det finns ett lokalt eller sam- hälleligt delägande i
företag som etableras. En annan väg är att Sverige nationellt skärper lagstiftningen så att
nedläggning och flyttning av jobb försvåras och förhindras.

Det är också viktigt att uppmärksamma risker som är förknippade med IT-teknik kombinerat med
distans- och hemarbete. Distans- och hemarbete för kvinnor får inte leda till att kommunerna
söker avhända sig ansvaret för ett tillhandahålla en bra barn- och äldreomsorg. Det är också
viktigt att vid distansarbete aktivt motverka de nackdelar som kan följa i spåren; exempelvis
ensamarbete utan möjlighet till arbetsgemenskap, facklig samman- hållning, uppluckrat
anställningsskydd etc.

2.11 Byautveckling
Under de senaste åren har byarörelser vuxit fram i Norrbotten och i övriga Sverige. Cirka 3- 4000
byagrupper har spridit sig från norr till söder. Orsakerna är många och olika beroende på vilken
utgångspunkt man har. En orsak kan vara nonchalans från kommunen eller myndigheter för byns
eller byarnas behov. En annan orsak kan vara viljan att utveckla byn för arbete och trevnad. En
tredje orsak kan vara hot, exempelvis att byns affär, dagis etc hotas av nedläggning.

Att gå från ord till handling ökar människors självkänsla, fördjupar demokratin och med-
bestämmandet. Arbetsformerna är olika än de traditionella formerna för partiarbete. Bya-
rörelserna har aktiverat Många människor i samhällsarbete på ett sätt som de traditionella
partierna inte har klarat av.

Länets kommuner liksom länsstyrelsen måste eftersträva bra kontakter med bya-
utvecklingsgrupper och stödja dessa i arbetet för en levande landsbygd.

3. En solidarisk, gemensam sektor
Statens, landstingens och kommunernas verksamhet är en viktig grund för demokratin och den
sociala välfärden. En gemensam, skattefinansierad vård, omsorg, utbildning, kultur och social
trygghet har tillkommit av solidaritet för rättvisa och för människors behov. En stark offentlig sektor
är det effektivaste sättet att upprätthålla en hög utbildningsnivå, en god folkhälsa och ett effektivt
näringsliv. Den skall styras demokratiskt, utan privata vinst- intressen.

Den offentliga servicen (barn- och äldreomsorg) är en förutsättning för kvinnors förvärvs- arbete,
den gemensamma sektorn är också den viktigaste arbetsgivaren för kvinnor i Norrbotten.

Landstinget och kommunerna i Norrbotten är idag utsatta för kraftiga ekonomiska påfrestningar.
Ett nytt skatteutjämningssystem innebär att kommunernas och landstingets inkomster kommer
att gradvis minska med uppåt en miljard kronor per år en bit in på 2000- talet. Arbetslösheten och
andra statliga beslut, exempelvis införandet av egenavgifter i socialförsäkringarna innebär
ytterligare ekonomiska påfrestningar vars följder hotar att bli katastrofala för flertalet kommuner.

Bakom nedskärningspolitiken står kapitalet och dess politiska företrädare. Dagens klass- kamp
förs i hög grad inom den offentliga sektorn och handlar om makten över tjänste- produktionen. I
alla utvecklade ekonomier ökar tjänsteproduktionen sin andel av ekonomin. Den har ökat sin
andel av BNP på ett sådant sätt att den blivit en viktig faktor för makten över den totala
samhällsekonomin. Makten över tjänsteproduktionen handlar i slutändan om de profiter som kan
göras inom denna sektor. Kapitalismen har i alla tider sökt nya vägar för att garantera sin
fortlevnad. I ett samhälle där industriproduktionens andel minskar söker kapitalet nya marknader
och sektorer av ekonomin där man kan investera sitt kapital och göra profiter. Vårt arbete för att
försvara den gemensamma sektorn är inte bara till för att värna servicen och kvalitén i
verksamheten. Det är också en kamp om makten över en växande del av ekonomin i framtidens
samhälle.

Vänsterpartiet försvarar den offentliga sektorn mot nedskärningar och privatisering. Vi avvisar
också avgiftshöjningar inom vården, omsorgen och skolan. Avgiftshöjningar slår hårdast mot
dem som är mest beroende av den offentliga välfärden. Målet är nollavgifter i sektorer som rör
sociala behov.

Vänsterpartiet kräver att det nu gällande skatteutjämningsförslaget rivs upp och att staten höjer
statsbidragen till kommunerna. Detta är det billigaste sättet för staten att snabbt skapa fler
arbetstillfällen och samtidigt höja välfärden och kvaliteten i skola, Vård och omsorg. Om riksdag
och regering inte tillskjuter mera pengar till kommunerna föredrar Vänsterpartiet kommunala
skattehöjningar hellre än att höja taxor, skära ner i den kommunala välfärden och avskeda
människor som arbetar inom skola, vård och omsorg.

För länets framtida utveckling är det också viktigt att höja kompetensen inom den offentliga
förvaltningen. Den brist i utbildningsnivån, jämfört med andra regioner, som bland annat
länsstyrelsen har påvisat, måste åtgärdas exempelvis genom vidareutbildning och mer
omsorgsfull rekrytering.

Undersökningar visar att kvinnornas löner i kommunerna och landstinget släpar efter mans-
lönerna för likvärdigt arbete. Vänsterpartiet arbetar för lika lön för likvärdigt arbete i hela sam-
hället, vi kommer att driva denna fråga via de politiska kanalerna i kommunerna och lands- tinget.

Vänsterpartiet kräver
- Riv upp statsbidragssystemet
- Värna den kommunala beskattningsrätten - inga skattestopp!
- Mer resurser från staten till kommuner och landsting
- Lika lön för likvärdigt arbete

3.1 Kommunikationer
För utvecklingen av länet krävs goda kommunikationer inom och till alla delar av länet. Bra
förbindelser till omvärlden måste finnas såväl inom person- och godstransporter som data och
annan informationsöverföring. Kommunikationerna är också viktiga för att utveckla kultur och
näringsliv på Nordkalotten.

Nordkalotten kan genom sitt strategiska läge på norra halvklotet bli en region genom vilken
långväga transporter mellan Europa och Sydostasien passerar, liksom transporter mellan
centrala Ryssland och USA. Förutsättningarna är förekomsten av utbyggda hamnar (Narvik samt
en framtida utbyggd hamn i Luleå) och välutvecklade järnvägsnät över nations- gränserna (för
Norrbottens del Malmbanan och en framtida Botniabana). Det geografiska läget gör också att
förutsättningarna finns att etablera en internationell fraktflygplats i Luleå.

Norrbotten kan få en god järnvägsförbindelse med Kolahalvön via byggandet av Salla-banan.
Vidare kan en utbyggnad Ledmozero-Kotsjkoma ge bättre förbindelse till Arkhangelsk- området.
Den försöksverksamhet som nu pågår med spårviddsväxling i Haparanda bör ses som första
steget för att klara problemen med olika spårvidder mellan Sverige och Finland/Ryssland.

Botniabanan mellan Nyland och Umeå kommer nu att byggas för att stå färdig År 2006. Det är av
största vikt att banbygget fortsätter för att så snart som möjligt knyta samman Umeå och
Haparanda. En "hel" Botniabana behövs för att styra över framtida transporter av gods och
personer från landsväg till järnväg. Den behövs som en del i ett större transportnät på
Nordkalotten. Det är dock viktigt att finansieringen av bygget sker på ett sätt som inte stjäl resurser
från andra järnvägsinvesteringar, exempelvis i inlandet.

Norra Sverige är en transitled för tunga godstransporter mellan Nord- och Sydnorge.
Vänsterpartiet anser att utländska godstransporter på landsväg genom Sverige ska beläggas
med någon form av vägtrafikskatt. Ett mål är att i framtiden kunna styra över dessa transporter till
en upprustad inlandsbana.

Länsvägnätet skall underhållas så att standarden bibehålls, här krävs en omprioritering av
Vägverket till förmån för de nedslitna vägarna i inlandet. Länstrafiken måste ökas i gles- bygden
för att bli ett alternativ till privatbilismen. Taxorna måste sänkas, sänkningen ska också gälla
färdtjänst och sjukresor. Samordningen av kollektivtrafiken skall öka. Kollektiv- trafiken bör gå före
med att satsa på nya, mindre miljöstörande bränslen som motoralkohol. Även eldrift bör
övervägas.

När det gäller fossila drivmedel (bensin och diesel) bör priserna på dessa differentieras (sänkas
i glesbygden och höjas i tätort/storstadsområden där kollektivtrafik kan utgöra ett alternativ) inom
ramen för en oförändrad totalnivå.

Avregleringen av flyget är en EU-anpassning som inneburit dramatiskt sämre flygförbindelser för
inlandet och regionalt inom Norrbotten. Regeringen bör ge ekonomiskt stöd till flygplatser i
glesbygden så att en tillfredsställande trafik kan upprätthållas. Miljökrav måste ställas på flyget
både vad gäller buller och farliga utsläpp, kraven ska syfta till att trafikflyget använder de minst
miljöstörande maskinerna.

En utbyggd snabbtågstrafik mellan Luleå och Kiruna, liksom en framtida kustjärnväg med
snabbtåg kan bli ett bra alternativ till en del av dagens flygtrafik. Framförallt bör flyget ersättas av
snabbtåg på kortare distanser. Persontrafiken på järnväg har successivt för- sämrats och glesats
ut, trots att staten handlar upp viss olönsam järnvägstrafik. De för- sämrade kommunikationerna
innebär problem både för näringsliv och turism.

Utbyggnaden av kommunikationer ska också styras av miljöhänsyn. Varje transportslag skall
bära sina egna miljökostnader. Därför vill vi att inlandsbanan bibehålls och rustas upp.
Kombitrafiken bör utvecklas. Tunga, långväga transporter som idag går på landsväg ska styras
över till järnväg där så är möjligt. En väg att uppnå detta är att slopa banavgifterna för
godstransporter. Transportstödet måste få finnas kvar för att göra Sverige rundare.

Vänsterpartiet kräver
- Lägre taxor på länstrafiken
- Prioritera miljövänliga fordon vid upphandling till kommuner och landsting
- Bygg hela kustjärnvägen från Haparanda till Härnösand. Börja med sträckan
  Haparanda-Karlsborg.
- Försämra inte nattågstrafiken
- Slopa banavgifterna för godstrafik på järnväg
- Gör Luleå till en internationell fraktflygplats
- Differentiera skatten på drivmedel!
- Förlägg forskning om tunga transporter i kallt klimat i första hand till Gällivare.
- Förlägg hjulmonteringen på LKAB:s nya vagnar till Malmfälten

3.2 För en offensiv och rättvis hälso- och sjukvård.
Hälso- och sjukvården blir alltmer ojämlik. Ett ökande antal människor, framförallt kvinnor ur
arbetarklass, får allt större hälsoproblem. Allt fler blir också tvungna att av ekonomiska skäl avstå
från sjukvård och nödvändig medicinering.

Vänsterpartiet arbetar för en framtida avgiftsfri hälso- och sjukvård och tandvård. Detta kan ske
genom statlig lagstiftning samt att staten skjuter till pengar till landstingen för att finansiera en
sådan reform. I nuläget arbetar vi för att hålla nere befintliga taxor och avgifter.

Sett ur ett könsperspektiv är vården ojämlik. Mer resurser satsas på forskning och behandling av
de sjukdomar som främst drabbar män.

Vården måste alltid planeras utifrån individens olika behov. Det räcker inte att enbart behandla
den aktuella sjukdomen. Samarbetet mellan primärvård, hemsjukvård och specialistklininker
måste fungera. Samarbetet mellan de olika huvudmännen måste bli bättre. Nedskärningarna
inom kommuner och landsting har gjort att det inte längre finns tillräckliga ekonomiska eller
personella resurser för att detta samarbete ska fungera till- fredsställande. Det faktum att vi får fler
äldre i vårt samhälle bidrar också till att behovet av personal inom landsting och kommuner
kommer att öka. Våra äldre medborgare måste ha rätt till ett värdigt liv, med den hjälp de behöver,
på sina egna villkor.

Vänsterpartiet insatser ska speciellt inrikta sig på att minska klyftorna och ojämlikheten inom vård
och omsorg och därmed tillgodose behoven hos de mest utsatta grupperna.

Kommuner och primärvård har inte haft tillräckliga resurser för att kunna bygga ut sin verksamhet
i den takt som de psykiatriska avdelningarna försvunnit eller förminskats. Detta leder till att de
psykiskt sjuka inte har kunnat få den hjälp och det stöd som de behöver för att "kunna leva ett
värdigt liv ute i samhället". Dessutom är detta en grupp människor som oftast har dålig ekonomi
och därför många gånger inte har råd att betala för den medicin de behöver. Det rör sig om dyra
mediciner. Till sjukdomsbilden hör också många gånger till att de inte heller anser sig sjuka och
därmed inte behöver medicin.

Tandvården är en klassfråga. Allt fler blir tvungna att välja bort tandvård. Snart har bara de som har
en mycket god ekonomi råd att laga sina tänder. Undersökningar visar att användandet av
amalgam ökar. Detta beror på att en amalgamlagning är betydligt billigare än lagningar med
plastmaterial. Fri tandvård för barn och ungdom är något som vi försvarar och som vi vill bygga ut
för att omfatta hela befolkningen.

För befolkningens bästa måste Kiruna, Gällivare, Kalix eller Piteå sjukhus finnas kvar. Ett bättre
samarbete mellan primärvården, de mindre sjukhusen och specialistklinikerna i Sunderbyn är
nödvändigt.

Vänsterpartiet kräver:
- Alla ska ha lika rätt till hälso- och sjukvård utifrån de medicinska behoven.
- Hälso- och sjukvården ska vara skattefinansierad och demokratiskt styrd.
- Nedskärningarna inom vård och omsorg måste stoppas.
- Ingen privatisering av landstingets verksamhet

3.3 Utbildning
Skolan ska ge alla barn och unga en likvärdig och kostnadsfri utbildning i en god miljö så nära
hemmet som möjligt. Hänsyn skall tas till barns och ungas olika erfarenheter, social bakgrund,
köns- och kulturtillhörighet. Skolan ska aktivt motverka klass- och köns- skillnaderna i samhället.

För att åstadkomma detta måste resurser fördelas utifrån behov. Idag är skolan i de flesta
kommuner utsatt för hårda nedskärningar. Det går allt fler elever på varje lärare och annan vuxen
personal (fritidspedagoger, skolhälsovård, stöd etc) i skolan. Trängseln i skolorna ökar då många
kommuner minskar lokalytorna trots att elevantalet ökar och väntas nå en puckel under de
närmaste åren. Skolorna utgör våra barns och ungdomars dagliga arbetsmiljö under många års
tid. Därför ska skolan ha samma krav på sig som andra arbetsplatser, exempelvis vad gäller
arbetsmiljö.

Skolan ska ge kunskap om länets kultur, olika språk och vår historia. Skolan kan inte stå utanför
övriga samhället utan ska ge insikter om och stimulera till ökat engagemang för omvärlden,
miljön, mot rasism och för internationell solidaritet.

Kulturen och estetiska ämnen ska ha en självklar plats i skolan. Skolan ska uppmuntra barn och
unga till eget skapande och erbjuda kulturupplevelser av olika slag.

Mer än en miljon människor i Sverige står utan fullständig gymnasiekompetens. Många av dessa
har liten och dålig erfarenhet av skolsystemet. Vuxenutbildningen i Norrbotten ska ha som mål att
överbrygga utbildningsklyftorna och ge lågutbildade vuxna chansen att ta igen vad de missat
under tidigare skolgång. Ett mål för Norrbotten är att höja utbildningsnivån så att vi får minst lika
stor andel medborgare med minst gymnasiekompetens respektive universitets och
forskarutbildning som övriga Sverige. De inomregionala skillnaderna i utbildning måste
utjämnas.

Kommunerna måste fortsätta satsningen på studier för vuxna samt ge alla studiestöd som går att
leva på. Det är mycket viktigt att vuxenutbildning även kan erbjudas i glesbygd. Med utvecklad
teknik kan människor distansstudera utan att behöva lämna hemort och familj.

Universitetet ska fortsätta bredda utbildningsutbudet och distansutbildningarna så att människor i
Norrbotten kan stanna i den egna regionen under sin studietid, detta är viktigt för kommunernas
men även för hela länets näringsliv och gemensamma sektor.

Vårdhögskolan i Boden och Musikhögskolan i Piteå är, tillsammans med Luleå tekniska
universitet, tillgångar som betyder mycket för länet. Lapplands kommunalförbund har stor
betydelse för tillgången på högre utbildning i de samverkande kommunerna i norra läns- delen.
Den högre utbildningen måste ta sikte på de krav som kommer att ställas på arbets- kraften i ett
framtida samhälle, liksom vilka krav vi som medborgare ställer på ett framtida samhälle. En viktig
fråga för framtiden i Norrbotten är att universitetet bygger upp kompetens för ett miljöanpassat
näringsliv inom energi och bioteknik. Behovet av utbildad personal inom den gemensamma
sektorn, exempelvis lärare och sjuksköterskor, kommer också att öka en bit in på 2000-talet.

Forskningen måste förstärkas, det gäller både befintlig forskning liksom uppbyggnaden av nya
områden för forskning.

Vänsterpartiet i Norrbotten stödjer iden om ett kvinnouniversitet inom Nordkalotten. Alla, barn och
unga samt vuxna, som studerar ska ha ett reellt inflytande över sin utbildning. Det ökade ansvaret
och inflytandet ska ges med stigande ålder och mognad. Skolorna skall arbeta aktivt för att
elevinflytandet blir konkret med målet att fostra aktiva, demokratiskt ansvarstagande medborgare.

Mobbning ska bekämpas av alla i skolorna, rektor, lärare övrig personal, elever och föräldrar.
Handlingsplaner mot mobbning ska upprättas i alla skolor. Kommunerna ska kunna erbjuda
eleverna olika pedagogik inom ramen för den kommunala skolan. Vänsterpartiet vill undan- röja
alla motiv för att starta privata skolor.

Vänsterpartiet kräver
- Stopp för nedskärningarna i skolan
- Mera resurser till barn med särskilda behov
- Ett studiemedelssystem där ingen ska behöva välja bort studier av ekonomiska skäl

3.4 Bra bostäder till rimliga priser
Utflyttning i kombination med att regeringens förändrade bostadspolitik har gjort boendet i
framförallt flerbostadshus mycket dyrare har skapat en situation där ett flertal kommuner i
Norrbotten dras med en tung ekonomisk börda i form av tomma bostäder. I ett par kommuner har
man till och med låtit riva fullt funktionsdugliga bostäder för att minska överskottet på lägenheter.

Vänsterpartiet anser att kostnaden för tomma lägenheter inte ska belasta hyresgästerna, detta är
hela skattekollektivets ansvar. Att höja hyrorna ytterligare innebär dessutom att de tomma
lägenheterna riskerar bli ännu fler. Hyresgästernas smärtgräns är redan nådd och passerad. I en
del fall kan kommunerna lösa en del av problemen genom att bygga om till mindre lägenheter för
exempelvis ungdomar. Förutsättningen för att ungdomar ska ha råd med ett eget boende är dock i
de allra flesta fall att hyrorna sänks. Det är viktigt att slå vakt om att ungdomar som är myndiga
också har en rätt till eget boende. Idag har ungdomar inte råd att flytta till egna lägenheter.

Vi anser dessutom att regeringen bör ta sitt ansvar och förändra bostadspolitiken så att målet om
en bra bostad till ett rimligt pris kan gälla även hyresgäster. En ensamstående heltidsarbetande
med ett låglöneyrke skall kunna hyra en nybyggd tvårumslägenhet utan stöd av bostadsbidrag
(hyresgäströrelsens definition på en rimlig boendekostnad). Det kan ske genom ett bättre
bostadsfinansieringssystem och genom att fastighetsskatten tas bort för de allmännyttiga
bostadsföretagen.

3.5 Utbyggd vård och omsorg
Den sociala omsorgen skall huvudsakligen bedrivas i landstingets eller kommunal regi. Alternativ
med social omsorg i kooperativ regi kan medges om omsorgen uppfyller av kommunen
uppställda krav på kvalitet.

I tider av social nedrustning måste barnens intressen särskilt bevakas. Barnomsorgen måste
bygga ett pedagogiskt innehåll och utgå från barnens behov. Den får inte förvandlas till en
förvaringsplats för barn till arbetande föräldrar. Barn till arbetslösa ska också erbjudas dagisplats.
Barn som får småsyskon ska ha rätt att behålla dagisplatsen.

Individ- och familjeomsorgen skall stödja människornas möjligheter till försörjning, boende och
social gemenskap. Den skall möta fysiska, psykiska, ekonomiska, etniska och sociala skillnader
med stödjande och motverkande åtgärder. Den skall stödja flyktingar i kommunerna genom
åtgärder mot rasistiska och främlingsfientliga tendenser.

Vänsterpartiet motsatte sig den sänkning av socialbidragsnormen som genomförts i de flesta
kommuner 1997 efter rekommendation från socialstyrelsen. Sänkningen innebär att fler poster,
exempelvis möbler, läkar- och tandläkarbesök prövas individuellt. Ungdomars rätt till eget boende
ifrågasätts. Detta strider mot socialtjänstlagens tal om att stärka individen som en
ansvarstagande medborgare som påverkar sin egen livssituation. Likaså motsätter vi oss att
socialhjälp ska villkoras med förnedrande motprestationer från bidragstagaren. Däremot är vi
positiva till att det finns en riksnorm.

Äldreomsorgen skall ge de äldre ett gott och meningsfullt liv. Antalet äldre ökar nu i de flesta
kommuner i länet. Dessas behov måste mötas av kommunerna. Boendeformer ska byggas ut
med respekt för den enskildes behov och önskemål. Landstingets primärvård och kommunerna
ska samarbeta i vården av äldre.

De handikappade ska ha rätt att delta i samhälls- och arbetslivet på samma villkor som övriga
medborgare. Detta genom exempelvis en bra färdtjänst, ledsagarservice, rehabilitering och
satsningar på utbildning, arbete och boende.

Våldet mot kvinnor har tyvärr ökat under 90-talet. Samtidigt har kvinnojourerna fått allt svårare att
upprätthålla sin verksamhet, många kommuner har skurit ner anslagen. Vänsterpartiet vill slå vakt
om kvinnojourerna. Samtidigt arbetar vi för ett aktivare och bättre samarbete mellan
socialtjänsten, kvinnojourerna och rättsväsendet för att bekämpa våldet mot kvinnorna.

Vänsterpartiet kräver
- Rätt till dagisplats även för barn till arbetslösa samt barn som får småsyskon
- Höj socialbidragsnormen!
- Låt staten stå för minst 50 procent av kostnaderna av socialbidrag.
- Bekämpa Våldet mot kvinnorna, slå vakt om kvinnojourerna!

3.6 Kultur och fritid
Kultur och fritidsinsatser behövs för att möta många samhällsproblem. De betyder också mycket
för näringslivet. Ett rikt och varierat fritids- och kulturutbud kan motverka utflyttning och bidra till en
regions utveckling. Det stärker också Vår identitet som människor. De flesta kultur och
fritidsaktiviteter bedrivs bäst via föreningslivet. Föreningarna bedriver en omfattande
samhällsnyttig verksamhet. Aktiv föreningsverksamhet stärker demokratin och solidariteten i
samhället.

Fritids- och kulturpolitiken skall stödja folkbildningsarbete och organisationsliv. Den skall ge
möjlighet till skapande aktivitet och främja kontakten mellan människor som en motvikt till den
passiva konsumtionen av masskultur.

Äldre tiders kulturer ska tas tillvara och levandegöras. Utbyte av erfarenheter och idéer inom
kulturområdet över språk- och nationsgränserna ska uppmuntras. Den lokala identiteten ska
stärkas genom stöd till lokal teater, musik, dans, bildkonst, hantverk och eget skrivande.
Biblioteken skall kostnadsfritt tillhandahålla böcker och andra media.

Vänsterpartiet ska aktivt arbeta för att pojkar och flickor får en lika del av kommunernas och
landstingets kultur- och fritidssatsningar.

Landstingets och kommunernas stöd till Norrbottensteatern och Norrbottensmusiken måste stå
fast. Vänsterpartiet avvisar den form av köp- och säljsystem som landstinget för ett par år sedan
pådyvlade Norrbottensteatern. Den samiska teatern som byggts upp i länet måste också få allt
stöd. Vänsterpartiet stöder uppbyggnaden av ett länskonstmuseum i Kiruna.

4. Hela landet ska leva - sälj inte ut våra tillgångar!
Det borgerliga privatiseringsprogrammet för de statliga företagen i Norrbotten revs upp efter
maktskiftet 1994. Det innebär dock inte att privatiseringarna upphört.

ASSI-Domän fortsätter att sälja ut delar av sitt skogsbestånd. Bolagiseringen innebar dess- utom
att bolaget ska fungera som vilket privat företag som helst och inte ta regionalpolitiska hänsyn.

Bolagiseringen av Posten och Telia innebär att dessa företag styrs på samma sätt, vilket innebär
att viktig samhälleliga infrastruktur som utbyggnad av telekommunikationer i framtiden kommer
att ske på strikt kommersiella villkor i Sverige. Telia uppger själva att utbyggnaden av
AXE-systemet över hela landet var den sista regionalpolitiska satsningen för Telias
vidkommande. Bolagiseringen innebär att vägen är färdigberedd för en framtida privatisering.

Huvudargumenten för att avreglera, bolagisera och privatisera offentlig verksamhet är att
konkurrens ska ge ökad effektivitet och därmed lägre priser. Regeringen har också ställt höga
avkastningskrav på de statliga affärsverken. Men man redovisar ogärna den andra sidan av
samma mynt.

En viktig uppgift för offentliga verksamhet är att åstadkomma regional utjämning, så att både
medborgare och företag även glesbygd kan Få en rimlig social service och ha tillgång till en bra
infrastruktur. Statsbidrag ska utjämna skillnader mellan kommuner. Enhetliga taxor ska ge alla
rätt till tele-, post- och annan samhällsviktig service.

Med avregleringar blir bara de vinstgivande delarna av landet intressanta. I glesbygden tvingas
man betala mer för mindre service. Detta kan vi redan se när taxorna höjs, post- kontor läggs ned,
anställda avskedas och statsbidragen till kommunerna minskar.

En stark offentlig sektor är den bästa regionalpolitiska åtgärden för att hela landet ska leva.
Socialdemokraterna har visat, bland annat genom utförsäljningen av delar av Nordbanken, att
man är beredd att sälja ut företag och tillgångar som är väsentliga för landets och regionernas
utveckling, enbart för att stärka statsfinanserna och klara konvergenskraven till EU:s valutaunion
EMU.

Vid en borgerlig valseger i framtiden är det realistiskt att räkna med att privati- seringsprogrammet
i hela sin vidd, vilket bland annat också inkluderade Vattenfall och LKAB, kommer att återupptas.

I vår landsända har de statliga företagen haft avsevärd betydelse för regionalpolitisk satsningar
som annars inte skulle ha blivit av. Vi anser också att statliga företag som exempelvis LKAB skall
ta ett regionalpolitiskt ansvar på de orter där de är verksamma. I de flesta andra länder - även
borgerligt styrda - är man mycket försiktig med sälja ut nationella förmögenheter och
naturresurser.

Vänsterpartiet kräver
- Inga nya privatiseringar av samhällsägd egendom
- Riv upp privatiseringen av ASSI-Domän.
- Regional utjämning ska ingå i verksamhetsmålen för Posten, Telia, Vattenfall och
  ASSI-Domän.

4.1 Återför vinsterna från vattenkraften
Vårt krav på återföring av en liten del av vattenkraftens vinster står kvar. Det är rimligt att de län
som tvingas släppa till sin natur och resurser från skogsbruk, jordbruk och naturliga fiskevatten,
får någon stabil återbäring.

Tre öre per producerad kWh i Luleälven skulle tillföra länets kommuner cirka 450 miljoner kronor
per år som kan placeras i en fond för investeringar i infrastruktur, forskning och utveckling,
kretsloppsteknik mm.

Vänsterpartiet kräver
- Lägg en produktionsavgift på Vattenfalls anläggningar i Norrbotten och skapa med pengarna en
fond för utveckling av näringsliv och infrastruktur i Norrbotten.